Utrustandet av arméns beredskapsbrigader på slutrakan – resultatet är prestationsförmåga, modernitet och rörlighet

Åren kring decennieskiftet har för armén inneburit en tid av kraftig utveckling. Arméns tre beredskapsbrigader och de trupper som försvarar huvudstaden samt en helikopterbataljon har utrustats i enlighet med ett utvecklingsprogram. De främsta målen för utvecklingen har varit utrustandet och skapandet av en effektiv prestationsförmåga för armén. Utrustandet av beredskapsbrigaderna är redan på slutrakan – utvecklingsarbetet började i slutet av nittiotalet och trupperna med sin nya utrustning står insatsberedda om tre år.

Arméns beredskapsbrigader utgör stommen för de operativa styrkorna. Brigaderna förflyttar sig med fordon lämpade för sin verksamhetsmiljö och deras materiel är modernt och effektivt. Kajanalands brigad som i första hand opererar norra Finland är utrustad med bandvagnar, Karelska brigaden är utrustad med bepansrade bandvagnar och Björneborgs brigad med bepansrade hjulförsedda fordon. Björneborgs brigad utbildar också soldater som anmält intresse för de internationella styrkorna.

Beredskapsbrigadernas eldkraft består av ett inhemskt fältartillerisystem och bepansrade AMOS-FIN granatkastarfordon med modern ammunition. Brigadernas skydd och rörlighet representeras av CV9030 stormpansarvagnar som anskaffats till Karelska brigaden och Patria AMV-fordonen till Björneborgs Brigad. Leopard 2 A 4 –stridsvagnarna utökar brigadernas eldkraft på slagfältet. Vid sidan av materielanskaffningarna utvecklas beredskapsbrigadernas användningsprinciper, taktik, stridsteknik och personalens skolning.

Eldkraft med artilleripjäser och granatkastarfordon

Till varje AMOS-FIN granatkastarkompani inom beredskapsbrigadernas bataljoner hör fyra bepansrade fordon, som vart och ett är utrustat med två 120 millimeters granatkastare samt ett självständigt eldgivnings- och positioneringssystem. Systemet utvecklas som ett samarbetsprojekt mellan Finland och Sverige. Finlands AMOS-system installeras på AMV-fordon och de levereras åren 2006-2008.

Till beredskapsbrigadernas batteri hör 18 st 155 mm inhemska fältkanoner. Kanonen är utrustad eldgivnings-, positionerings- och maskeringssystem. En inhemsk långskjutande projektil är under utveckling och till den införskaffas zonrör.

Som en del av utvecklandet av arméns slagkraft utreds möjligheterna att införskaffa tunga raketkastare som med hjälp av modern ammunition lämpar sig för eldgivning mot avlägsna mål och fjärrminering. Enligt den år 2004 färdigställda slagkraftsutredningens rekommendationer kommer större delen av anskaffningarna att ske under 2010-talet.

Insatsstyrkorna får stridsfordon och specialbepansrade Pasi-bilar

CV9030-stormpansarvagnarna som levererats av Patria-Hägglunds började överlämnas till Karelska brigaden år 2004. Fordonet är utrustat med en 30 mm automatkanon och med avancerad ammunition samt eldgivningssystem. Den utgör eldunderstödet för jägargrupper i strid och den har skydd för eldgivning från liknande vagnar, skydd mot elektromagnetiska pulser och olika former av stridsmedel. Dessutom är fordonet svårt att upptäcka på grund av de olika spanings- och rekognoseringshjälpmedlen och s.k. stealth-lösningar.

Björneborgs brigad tog år 2004 i skolningsbruk Patrias XA203-transportpansarvagnar som har förbättrad bepansring och vapensystem. I samband med anskaffningen upphörde tillverkningen av Pasi-fordonen som inleddes under 1980-talet. Följande bepansrade fordon i Björneborgs brigad kommer att vara Patrias AMV-fordon, som i huvudsak levereras åren 2006-2007.


Nya robotsystem för luft- och pansarvärn

Beredskapsbrigadernas skydd för angrepp från luften förbättras genom luftvärnssystemet it2005 som anskaffas från Tyskland. Systemet tas i skolningsbruk år 2005. En del av beredskapsbrigadernas lätta luftvärnspjäser har försetts med utrustning för aktivitet i mörker, vilket för sin del förbättrar truppernas luftskydd. Dessutom inleds år 2006 itO2005 manpad robotsystemprojektet, som ersätter itO86/86M-robotenheterna som föråldras i slutet av det här årtiondet.

Beredskapsbrigadernas pansarvärnstrupper har fått pansarvärnsrobotsystemet PstOhj2000 för medeldistansbruk från Tyskland. Kompletteringen av pansarvärnets helhetssystem förbereds anskaffningen närstridsvapen som efter hand ersätter de engångspansarskott som tas ur bruk.


Inhemsk utrustning för mörkerseende och prickskyttegevär till krigarna

Vid sidan av truppstyrkornas utveckling fästs också uppmärksamheten vid den enskilda soldaten. En ny krigarens dräkthelhet är under tillverkning i samband med att anskaffningarna inleddes år 2005. Vid sidan av dräkthelheten hör ljusförstärkare, optiska sikten, taktiska ljus och remmar som fästs vid stormgeväret till krigarens utrustning. För ledande av gruppen används nya närradion och för eldunderstöd 400 mm granatpistoler och granatmaskingevär. Dessutom utökas gruppernas eldkraft med värmekikare och målpositioneringssutrustning som kan användas i mörker. För att effektivera gevärseld på längre avstånd används det inhemska prickskyttegeväret 2000.


Staberna i fordon och obemannade flygplan för spaning

Användandet av de operativa styrkorna vid rätt tidpunkt grundar sig på en god kännedom om stridssituationen. Tillgång till uppgifter i realtid om stridsläget förutsätter bruk av effektiva
spanings-, dataöverförings- och ledningssystem samt skydd mot elektronisk krigföring. Övervakning av stridssituationen och målspaning stöds av det schweizisktillverkade obemannade flygplanet Ranger som har tagits i skolningsbruk vid Artilleribrigaden år 2003.

Beredskapsbrigadernas staber och kommandoplatser samt centrala delar av signalsystemen placeras i bepansrade XA202 stabs- och signalfordon. I Kajanalands brigad har signalsystemen installerats i bandvagnar. För den direkta ledningen av trupperna har digitala fältradioapparater med hoppande frekvens tagit i bruk.


ABC-spaningsfordon för pionjärerna

Beredskapsbrigaderna ska också kunna fungera efter att ha utsatts för kemiska och biologiska stridsmedel. För detta ändamål anskaffas fordon för skyddsspaning, som kan användas inom nedsmutsade områden och för att bedöma saneringsresultat. De första fordonen tas i skolningsbruk år 2005. Beredskapsbrigadernas övergångs- och röjningsutrustning införskaffas under de närmaste åren.


Framskjutet underhåll

Beredskapsbrigadernas underhåll har utvecklats kraftigt för att stöda den rörliga krigföringen genom att utvecklas till en specialenhet för underhåll av tekniska vapen- och ledningssystem. Underhållets rörlighet i terrängen har förbättrats så att underhållstrupperna kan stöda de stridande förbanden där var underhållet behövs.  För stöd av underhållsbataljonernas transporter har det utvecklats en enhet som klarar transport i terrängen. Den består av terränglastbilar och i norr av bandvagnar. Med bland annat ett flertal versioner av terränglastbilsserien SISU 8x8 E11 försöker underhållet ansvara för materielpåfyllningar till medicinal-, bränsle- och reparations- och lagercontainrarna.

Med hjälp av avancerade containerlösningar kan man transportera reservdelslager tillsammans med trupperna, reparationsutrymmen kan föras nära de system som är i behov av reparation samt tillåter att de operations- och specialutrymmen som medicinalunderhåller kräver kan transporteras i terrängen.  Också genom att utöka medicinalunderhållets personal och placera den i de olika enheterna gör det möjligt att föra vården nära de enskilda soldaterna och se till att patienterna får läkarvård inom den gyllene timmen.

Med det provianteringssystem som år 2005 anskaffats till beredskapsbrigaderna strävar man efter att framställa mat i enlighet med moderna krav. Genom anskaffning av brunnsborrnings- och reningsapparatur säkerställs beredskapsbrigadernas dagliga vattenbehov. Med den anskaffade borrningsapparaturen kan man pumpa upp stora mängder grundvatten för beredskapsbrigadernas dagliga behov. Dessutom kan man med hjälp av vattenreningsapparatur göra ytvatten drickbart.


Uttis Jägarregemente blir huvudbas för specialtrupper och helikoptrar

Specialutbildningen inom armén har börjat förnyas år 2005 och specialtrupperna utbildas vid en specialjägarbataljon vid Uttis Jägarregemente. Förutom utbildningen av specialstyrkor arrangerar bataljonen militärpoliskurser för personalen. Som en del av utvecklandet av specialtrupper skapas en specialoperationstrupp bestående av stampersonal och avtalssoldater som används i EU-ledda krishanteringsoperationer. Denna trupp är specialtruppernas slagkraftigaste del och den är klar för internationella uppdrag från år 2007.

Uttis Jägarregemente tar emot de första NH90-transporthelikoptrarna år 2006. Det kommer totalt 20 transporthelikoptrar till Finland och de sista levereras år 2008. Dessutom finns det vid regementet i bruk åtta lätta HH-helikoptrar.

Innehållet i utvecklandet av helikopterverksamheten omfattar förutom anskaffandet av NH-90-helikoptrarna också utveckling av den operativa verksamheten samt utveckling av ledningssystemet, stödsystemet och skolningssystemet. Utbildningen av personalen för den nya helikopterutrustningen inleds i Frankrike år 2005. Skolningen i sin fulla omfattning inleds i Finland år 2006. Helikoptrarna används som stöd för beredskapsbrigaderna, specialtrupperna, marinen och flygvapnet. Dessutom kan helikoptrarna bistå andra myndigheter.


Simulatorer för staber och krigare

Beredskapsbrigadernas personal skolas vid sidan om den traditionella utbildningen också med hjälp av simulatorer. En kommando- och stabssimulator KESI som är avsedd för brigadernas staber och de lägre ledningsorganen har tagits i bruk vid Försvarshögskolan år 2005.  Från och med början av år 2006 är det möjligt att i de viktigaste skedena av beväringsutbildningen vid sidan av krigarens stridssimulator ta i bruk en simulator för tvåsidig strid (KASI). Dessutom kan man med simulatorn beakta inverkan från indirekt eld och mineringar.

Kvantiteten ersätts med kvalitet

Utrustandet av beredskapsbrigaderna grundar sig på Statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse från år 1997. Den senaste redogörelsen från år 2004 bekräftar tidigare uppställda utvecklingsmålsättningar om ett minskande av försvarsmaktens krigstida styrka. För den materiella utvecklingen används emellertid samma mängd resurser som förut, men i stället för kvantitet satsar man nu på kvalitet.

Inom ramen för utvecklingsprogrammet för armén slutförs de tidigare inledda utrustandet av beredskapsstyrkorna, trupperna för huvudstadens försvar och helikopterbataljonen. Materiel som inte längre är i bruk hos de truppstyrkor som utvecklas koncentreras till den krympande krigstida arméns huvudstyrkor.

År 2005 är fortfarande en tid för effektiv utveckling av beredskapsbrigaderna. År 2008 har utrustandet av beredskapsbrigaderna avslutats och de pengar som budgeterats för detta ändamål har använts. Man har svarat på kraven slagkraft och reagerat på hotbilderna, slutresultatet är en eldkraftig och effektiv armé.